Medan AI kräver kärnkraft drivs hjärnan på 20 watt. Nu har forskare av misstag skrivit ut konstgjorda nervceller som pratar med vävnad.
Techbranschens jakt på mer kraftfull artificiell intelligens har skapat ett energislukande monster. Företag som Amazon och Microsoft vänder sig nu till och med till kärnkraft för att kunna driva sina gigantiska datacenter.
Som en skarp kontrast drivs den mänskliga hjärnan av ynka 12 till 20 watt – ungefär lika mycket som en svag glödlampa. Ändå utklassar den dagens superdatorer när det gäller att bearbeta information dynamiskt.
Anledningen är att hjärnan och traditionella kiselchip fungerar på helt olika sätt. Nu har dock forskare vid Northwestern University tagit ett avgörande kliv mot att bygga datorer som faktiskt härmar vår biologi.
I en studie publicerad i Nature Nanotechnology visar teamet hur de lyckats skriva ut böjbara, konstgjorda nervceller av grafen och ämnet MoS2. När dessa testades på levande hjärnvävnad från möss, reagerade de biologiska cellerna precis som om signalen kom från en av deras egna.
Genombrottet skedde faktiskt av misstag. Traditionellt brukar forskare bränna bort resterna av den plastpolymer som finns kvar i bläcket efter utskrift. Det här teamet lät resterna vara kvar – vilket visade sig vara nyckeln till att skapa elektriska pulser som lurade den levande hjärnan.
Forskarna, ledda av professor Mark Hersam, menar att upptäckten kan förändra spelplanen helt. Om man kan massproducera hårdvara som bearbetar information på samma sätt som biologiska nervceller, skulle framtidens AI-system kräva en bråkdel av dagens energi.
På sikt öppnar tekniken även upp för direkt kommunikation mellan elektronik och det mänskliga nervsystemet. Det kan bana väg för helt nya typer av medicinska implantat och proteser som kopplas sömlöst till kroppen.
Läs också: