Techjättarna lägger astronomiska summor på AI medan livsviktig forskning svälts ut. Nu växer kraven på statlig styrning och basinkomst.
Under de kommande åren beräknas techjättarna Amazon, Microsoft, Alphabet och Meta lägga upp emot 745 miljarder dollar på AI-infrastruktur. Det är summor som får statliga budgetar att blekna.
Som jämförelse är det över 15 gånger mer än vad världens största finansiär av medicinsk forskning spenderar på ett år. Hela den amerikanska statens forskningsbudget, inklusive försvaret, ligger på omkring 192 miljarder dollar.
Den massiva kapitalflykten till artificiell intelligens skapar problem på andra håll. Under de senaste åren har AI sugit åt sig en överväldigande majoritet av allt globalt riskkapital, medan investeringarna i exempelvis ny antibiotika i stället krymper.
Orsaken stavas snabb avkastning. En nylanserad AI-chattbot kan generera prenumerationsintäkter nästa månad, medan en avancerad diagnostikmodell för landsbygdssjukhus tar åratal att utveckla, kräver regulatoriska godkännanden och riktar sig till kunder som ofta saknar betalningsförmåga.
Denna snedvridning har fått både ekonomiforskare och AI-pionjärer som Geoffrey Hinton att varna för framtiden. För att undvika att tekniken enbart berikar ett fåtal aktieägare växer nu kraven på statliga ingripanden och socialistiska principer.
Lösningen handlar dock sällan om att förstatliga bolag som OpenAI. I stället lyfts idéer om att staten måste kliva in som en garant och beställare, precis som under månlandningsprojektet Apollo. Syftet är att styra innovationen mot verkliga samhällskriser i stället för att marknaden bygger ännu en medelmåttig skrivassistent.
Samma logik appliceras nu på arbetsmarknaden. Om AI på sikt slår ut stora delar av dagens tjänstemannajobb krävs sannolikt massiva skattehöjningar för techsektorn, vilket i sin tur skulle kunna finansiera en universell basinkomst för medborgarna.
Läs också: